Massa frågor men inga svar

                                  Kärlek

När Chantal kallade mej för slampa tredje gången sved det. När Sandra kallade mej för madrass sved det också. Men det är inget i jämföresle med hur det svider när ens mamma kallar en för lösaktigt. Det gör något grymt ont än. Tidigare har jag kunnat ignorera det, men detta går itne att ignorera. Ändå tänker jag tanken "Är det dem eller mej det är fel på?" Tidigare har jag kunnat säga att så länge jag mår bra är det lugnt. Att ingen ska lägga sej i. Att jag klarar mej själv. Fortfarande täbker jag så men är inte lika övertygad längre. Trodde att vi va förbi den tiden. Men uppenbarligen inte.  Jag vet inte något längre. Vet inte vad som är rätt, vet inte vad som är fel. Vill ju tro att samhället ska ha förändrats men det har det väl inte då. Eller är det helt enkelt fel att tänka som jag gär. Är det jag som har fel trots allt?

Men vad ska jag göra åt det då isåfall. Isolera mej? Säga upp kontaken med allt och alla? Börja hänga i kyrkan igen? Ta tillbaka det liv som jag inte trivdes med? För oavsett vad alla säger så trivs jag ändå med att ha det så här. Eller ah, inte så intrasslat som det är just nu för tillfället men på det stora hela.

Imorgon ska jag tillbaka till skolan igen. Efter två veckors uppehåll. Behövde det verkligen, men klumpen i magen som vart borta i nästan de två veckorna börjar komma tillbaka. Tror jag. Men egentligen, jag vet vad jag vill och vad jag skulle må bäst av. Men det är så svårt att göra det. Och vilket är bäst? Att jag trivs eller att andra trivs. Egentligen att jag trivs men det är ju det som är så svårt. 

Det kommer nog att dröja länge innan jag kan somna ikväll iaf. Mycket att fundera på känns det som. Eller så somnar jag som om jag vore medvetslös. Är trots allt ganksa rejält trött. Grymt segt att öppna ögonen i morse. Tog sitt lilla tag =) Menmen. Och godiset e slut nu också. Men finns ingen ork att åka till sbn och inhandla. För övrigt borde jag inte äta heller. Och mamma är numera övertygad om att jag har magkatarr. Och att jag fått det av mina "dåliga matvanor". Jaha, så nu har jag dåliga matvanor också.  Fattades ju bara det. Vad ska jag göra åt det då? Äter både i skolan och här hemma varje dag. Och alltid frukost. Men tydligen så äter jag ingenting utom onödiga grejer. Jaha, bara att gilla läget då'rå. Ska börja gå på pulvergrejer igen. Så grymt tråkigt att äta. Iofs lär väl det inte få slut på mitt godisintag antar jag men ändå. Kanske kan försöka.

Nää, nu ska jag fortsätta med kattskrället. SKA bli färdig idag. Och imorgon ska jag göra den andra uppgiften. Får se om man kanske ska simma eller trimma  också. Skulle gärna vilja men. Skolan först. Vill så gärna komma ikapp igen. Chantal ska fan inte få påverka det. Jag ska klara det. Jag är bäst. Det ska gå. Jag ska kunna komma in vart jag vill på betygen. Ballar jag ut på grund av Chantal är det hon som vunnit. Och de ska hon fan inte få göra. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0