Frida

Fy så dålig jag har blivit på att skriva här. Men beror nog mest på att jag inte har så mycket vettigt att skriva, gör inte så väldans mycket och har inte heller så väldans stora funderingar.

Kan iaf bocka av att jag inte är med barn som jag funderade på ett tag. Hade tillcohmed börjat fundera på hur jag skulle berätta för mimmie att vi inte skulle kunna åka på vår utbytestermin. eh..ja...

Sen har jag också bakat en citronmarängpaj som jag haft cravings för sedan ett tag tillbaka. Blev perfekt. Så klart.

Utöver detta har robin också föreslagit att jag borde ha en matblogg där jag skriver mina recept och döper allt till "Fridas...." Kanske vore något. Börjar ju så sakteliga förvandlas till en riktig husmor. Iallafall vad gäller matlagning och bakning.

Husmorsförvandligen kanske dessutom blir fullkomlig i vår eftersom jag ännu inte hittat någon praktikplats. Tre månader hemma utan att göra något eftersom inga engar kommer att finnas. Men hoppas fortfarande på Tullverket. Låter väl spännande?!

Min sista fundering, men absolut inte minsta är något som har återkommit allt oftare det senaste. Jag är så glad att gymnasiet är över och att jag inte har någon som helst kontakt med någon därifrån. En sådan befrielse! Tre år som jag inte tyckte var så hemska under tiden men som jag nu efteråt inte förstår hur jag stod ut. Nu efteråt när jag uplever att jag gör något som jag verkligen, verkligen trivs med, trivs med alla runt omkring mig och kan vara mig själv utan att bry mig om det eller att oroa mig över andra saker som har med det att göra. Är det någon som jag märker ser ner på mig eller något annat som påverkar mig negativt är det bara att strunta i det eftersom jag har så många andra i min omgivning som påverkar mig positivt. Den känslan, att bara kunna vända något ryggen och har mig själv i första rummet, är underbar. 

Gott nytt allihopa!